17.2 365

På ett år, 365dagar. Så många dagar, så mycket tid att uppleva en massa nytt på.

10dagar av dessa 47 som vi hittills har passerat, så har jag varit i Sverige på semester. Något som jag längtat så mycket efter, men snart är den alla redan över. Något jag va rädd för redan innan, är att semestern skulle var över snabbare än den hann upplevas. Lite så känns de alltid när man är hemma. Tiden bara swishar förbi.

För varje gång jag är hemma, så ser jag alltid till att göra något roligt. Denna gång firade vi lilla julafton i mitten av februari i Karlskoga och så spenderades alla hjärtansdag i Sundsvall på inflyttningsfest, istället för att ha en hemma kväll eller äta finmiddag. Det är den här närheten till allt jag kan sakna. Att kunna spontant åka bort över helgen, det är inget man bara gör med flyget liksom. Eftersom pengar inte växer på träd och ledigheten inte är obegränsad. Det är dessa vistelser hemma i Sverige som får mig att fundera.

Varför flyttade jag? För att växa, för att uppleva och framför allt för att jag hade lessnat på det livet jag levde i en stad som inte hade något att erbjuda. 
Kommer jag nånsin vilja flytta hem till Sverige? Ja, så känns det iallafall när jag är hem på semester. Men jag kommer inte vilja tillbaka till Söderhamn. Jag finner nog min plats tillslut, det får ta tid helt enkelt.
Vart är jag om 10år? En fråga man fick i skolan, som än idag slår mig och jag blir nästan lite mörkrädd. Men jag lever kravlöst liv, försöker växa och göra sånt jag annars inte skulle gjort. För några månader sedan visste jag knappt vad spontan innebar, idag lever jag på att vara spontan. Inte blicka för långt framåt jämt. Men det är också svårt att låta bli.

Sverige lämnar mig golvad efter denna semester.

Kommentera här: